I Norra hamnen växer en ny siluett fram. En sjuttiofem meter hög ackumulatortank, fylld med varmt vatten och formgiven på ett sätt som ska ge illusionen av ett timglas. Det blir E.ONs och norra Malmös nya landmärke och energilager i fjärrvärmenätet.
I detta stora infrastrukturprojekt finns Magnus Emanuelsson, som genom Driftklart är teknisk projektledare med fokus att få teknik, människor och tidplan att röra sig åt samma håll. I projektet finns även Marie Magri, från Driftklart, som ansvarar för att den tekniska dokumentationen ska bli rätt i projektet.
Det börjar med en bild som är enkel att förstå. E.ON beskriver gärna ackumulatortanken som en stor termos. Magnus föredrar en annan liknelse.
– Jag tycker att timglaset beskriver funktionen bättre. Värme fylls på, lagras och tas ut när den behövs. Precis som i ett timglas kan flödet vända riktning.
Liknelsen är också utgångspunkten för arkitekterna på Liljewall och deras gestaltning av byggnaden. Bakom den mjuka formen finns ett avancerat tekniskt system som ska bli en viktig del av Malmös fjärrvärmeinfrastruktur. Tanken rymmer omkring 45 000 kubikmeter uppvärmt vatten och kan lagra cirka 2 400 MWh värme – tillräckligt för att värma ungefär 30 000 lägenheter under ett kallt vinterdygn med en volym motsvarande 20 gånger Hylliebadets 50 metersbassäng.
För Magnus är det just mötet mellan den tydliga nyttan och alla de tekniska detaljerna som gör projektet så intressant.
Värmen som väntar tills staden behöver den
Malmös behov av fjärrvärme är inte jämnt fördelat över dygnet. På tidiga morgnar och kalla kvällar stiger efterfrågan snabbt, medan behovet uppvärmning sjunker när dagen blir varmare samt att mindre tappvarmvatten förbrukas. Värmeproduktionen har däremot andra förutsättningar och kan inte alltid följa varje förändring i samma ögonblick.
Ackumulatortanken skapar en buffert mellan produktion och användning. När efterfrågan är lägre kan överskottsvärme från produktionsanläggningarna i Norra hamnen lagras i tanken. När malmöborna ökar värmebehovet, kan energin föras tillbaka ut i fjärrvärmenätet.
– Om kunderna behöver mer värme än vad produktionsanläggningarna levererar i stunden, tar vi från ackumulatorn. När behovet sedan minskar fyller vi på den igen. Den kommer framför allt att göra skillnad under morgon- och kvällstopparna, säger Magnus.
Det gör systemet mer flexibelt och minskar behovet av att starta spetslastpannor som är dyrare och sämre resursutnyttjande för att klara dessa korta toppar. För fjärrvärmekunderna betyder det i förlängningen en mer robust och effektiv värmeförsörjning som kommer alla till gagn.
Med från de första beräkningarna till färdig byggnad
Magnus har varit med sedan projektets tidigaste skede, när ackumulatorns funktion, placering och inkoppling fortfarande formades. Tillsammans med projektorganisationen har han arbetat med kalkyler, den processtekniska lösningen och de underlag som krävs för att gå från idé till genomförbar anläggning.
I dag är han biträdande projektledare, processansvarig och BAS-P. Det innebär att han både stöttar den övergripande projektledningen och ansvarar för att processens olika delar verkligen fungerar tillsammans. Han deltar i upphandlingarna, samordnar tekniska frågor och bevakar arbetsmiljön redan i planerings- och projekteringsskedet.
Det kan låta som tre tydliga roller. I praktiken flyter de ofta ihop.
– Jag är ofta i rollen mellan entreprenörer och konsulter på ena sidan och mottagaren på den andra. Min uppgift är att få ihop funktionen med behovet och se till att vi ställer rätt frågor tillbaka.
Han är inte ensam från Driftklart i projektet. Marie Magri sitter med i möten och bevakar dokumentationsstruktur.
En vanlig arbetsdag består därför av många möten. Inte möten för mötenas skull, utan tillfällen där små beslut kan få stora följder. En röranslutning, en styrsignal eller en leverans som hamnar fel i tid kan påverka flera andra delar av anläggningen. Magnus behöver lyssna efter det som saknas, förstå vem som äger frågan och se till att svaret når hela vägen fram.
Det är här yrkesstoltheten blir konkret: Att våga stanna upp vid en oklarhet i handlingarna, även när tidplanen pressar på. Det som reds ut vid skrivbordet slipper redas ut på byggplatsen.
Teknik med hjärta för Malmös framtid
När Magnus pratar om ackumulatorn hörs både nyfikenheten på den tekniska lösningen och ett tydligt hjärta för Malmös infrastruktur. Han var involverad i ett tidigare initiativ för en ackumulator i Malmö för mer än tio år sedan, men det projektet blev aldrig verklighet. Att satsningen nu går från ritning till byggnation gör den personlig.
– Malmö har väntat på en stor ackumulator i många år. Nu blir den äntligen av.
Det finns också något symboliskt i att en funktion som vanligtvis är dold får ta plats i stadsbilden. Timglaset visar att samhällsviktig teknik inte behöver gömmas undan. Arkitekturen från Liljewall berättar vad anläggningen gör: tar emot, bevarar och lämnar vidare.
Magnus driver stora delar av sitt uppdrag självständigt, men beskriver tryggheten i att ha Driftklart i ryggen. Där finns kollegor och kompetens att ta stöd av när projektet kräver det, bland annat i BAS-P-frågor. Den kombinationen – personligt ansvar och tillgång till ett större kunnande – är viktig när många discipliner och aktörer ska samlas kring samma mål.
I projekt som detta syns det viktigaste arbetet sällan utifrån. Det finns i kravställningen, säkerhetsplaneringen, avvägningarna och de många gränssnitt som måste fungera innan den första droppen av varmvatten kan lagras. Det kräver yrkesstolthet och tillförlitlighet, men också flexibilitet när förutsättningarna förändras.
När ackumulatortanken tas i drift blir den ett nytt inslag i Malmös siluett. För de flesta kommer den att vara en stor byggnad vid horisonten. För Magnus är den resultatet av flera år av frågor, beslut och samarbete – och ett timglas som hjälper en växande stad att använda rätt värme vid rätt tid.
senaste nyheter
%20tumb.jpg)
